Nu har det gått fem dagar sedan Malin åkte till Rhodos och hon har ringt mig minst 5ggr om dagen och vill åka hem. Ingen av oss vet vad som har hänt, men hon mår så fruktansvärt dåligt just nu. Jag tittade hela kvällen igår efter ett tidigare flyg hem i och med att hon inte klarar att vara kvar tills på onsdag, men det finns inget direktflyg och jag vägrar att sätta henne på ett plan där hon måste mellanlanda. Att sitta på andra sidan och inte kunna göra något är så knäckande! Barn i hennes ålder kan hamna i jobbiga perioder, men det här är något helt annat och vi alla mår dåligt av att inte kunna hjälpa henne. Jag föll i gråt på jobbet idag av bekymmer och längtan till att få ta henne i famnen så en annan chef sa att han ska hjälpa mig så att jag kan vara ledig på torsdag och fredag för att få rå om henne. Hon har en så stark dragningskraft till mig just nu och jag hoppas hon kommer att må bättre bara hon får komma hem! Mår hon dåligt mår jag dåligt. Nu är det bara en och en halv dag kvar tills jag får träffa henne och det ska bli så skönt!