Tog som vanligt min promenad hem vid 16:45.
På vägen gick jag ifatt en mamma som drog en flicka i rullstol och vi började prata lite (jag är ju en pratkvarn jag).
Flickan hade inget hår och det visade sig att hon har cancer, 8 år gammal.
Usch, jag blir så ledsen inombords när denna förbaskade sjukdom ska ge sig på barn.
Jag hade lust att bara krama om flickan på nåt vis. Nej, nog om det, usch!

När jag kom hem började jag med middagen, det blev lasagnette idag.
Under tiden maten stod i ugnen passade jag på att sätta mig ute och slappa och det var full fart på alla barn.
Alla får som en helt annan livsgnista när solen skiner!
När jag sitter där och myser kom Lucas farmor och farfar förbi så då blev det en kopp kaffe efter maten som jag aldrig brukar dricka. Lucas tog fram sin cykel och började trampa, men han blir så arg när han inte kommer framåt. Nu är han lite lat också så han vill gärna inte ta i för att få upp farten. Helst skulle han vilja ha en motor på om det gick.
Men med sin envishet lyckades han, bara vi inte tittade på. Sen va han nöjd och ville gå in och titta på film och vips så sov han. Så då kände jag att jag bara ville krypa i nattlinnet och mysa lite innan det är sovdags.
Kolla den fina kanten, det ser nästan ut som om jag har bh:n på mig.