Igår var det en kväll med lite för mycket blandning av både öl, vin och drink så idag hade jag SÅ ont i skallen när jag vaknade. Men jag ska inte klaga för det är helt å hållet mitt eget fel. Jag gick upp vid 9.30 för att äta frukost och sen gick jag å la mig och sov till 12 igen.... gissa om det var skönt?! Sen en sväng till Öregrund och det spelar fn ingen roll vilken tid man åker över, det är alltid fullt på färjan. Nu är det vårat 6:e år på ön och jag kan inte fatta att inte Gräsöborna vill ha en bro istället! Att passa in färjan hela tiden kan till och med jag tycka är jobbigt och då är jag ändå bara här under några månader per år, men de som bor här permanent kan man tycka sig vilja ha en bro..... nejdå, de är rädda för för mycket trafik! Nu börjar det dra ihop sig å snart blir det puben på campingen med "SÅ SKA DET LÅTA"!

Hej på er!

Nu har vi haft 3 veckor semester och 2 kvar och jag kan inte fatta hur fort det har gått. Idag är det regnigt och mulet så jag tänkte passa på att skriva några rader. För övrigt har vi haft en helt underbar sommar måste jag säga. Kan inte minnas att det varit så varmt sedan 2006, när vi va på Gräsö för första gången. Vi har haft mycket trevligt och med mycket underbara människor, men tyvärr är det många som åker hem idag som förmodligen ska börja jobba i morgon. I fredags mådda jag SÅ dåligt! Jag har haft min underbara dotter i hela 3 veckor (för första gången sen hennes pappa och jag separerade) och i fredags åkte hon till sin pappa och det blev så fruktansvärt tomt att jag deppade ihop helt å hållet. Det spelade ingen roll vad jag gjorde så kom tårarna. Ändå har jag mått relativt bra dessa veckor, med undantag med några deppiga dagar. Jag har en del att jobba med efter semestern och jag vet att det kommer att bli tufft. Särskilt när jag nu planerat att börja jobba heltid, vilket jag kan tänka mig blir jobbigt när jag jobbat halvtid sedan januari. I höst ska jag börja i en grupp med människor som har samma sjukdom som jag, bipolär. Det kan vara skönt att få träffa och höra andra människor med samma problem som jag. Jag har verkligen försökt att ta det lugnt och inte hålla på som jag brukar, men har ändå haft 2 dagar med ommöblering i skåpen i husvagnen m.m. Det är svårt att ändra på rutiner man levt med i 40 år! Jag hoppas att jag kommer att kunna leva med att inte ha mina maniska perioder, men jag har sagt till mig själv att om jag tappar min självkänsla på grund av det kommer jag att sluta med medicinen. Oavsett om det är skitjobbigt att leva med dessa maniska perioder tillhör det ändå min personlighet. Det är så många som sagt att jag inte är samma person som tidigare och det kan faktiskt såra mig. Ingen kan fatta hur jobbigt jag har haft det, trots att jag inte vetat om att jag varit sjuk hela tiden. Det har tagit mycket på både mig och min familj. Nu när jag fått diagnosen kan man jobba med det på ett helt annat sätt och prata om det.

Nu har det äntligen slutat regnat så nu ska jag ta mig till grannarna (Dennis & Marie) och snacka lite skit.

Ha en fortsatt skön sommar!