Nu börjar smärtan att komma
Dagen hos mamma
Min mardröm är att hon skulle somna in i morgon, då jag fyller år.
Den 5 februari dog min syster Lena, bara 36 år gammal. Om mamma somnar in den 5 februari vet jag att Lena hämtar henne så de kan vara tillsammans, men det vore fruktansvärt rysande.
Vilken dag det än blir så hoppas jag att hon får det bra och slipper lida!
Älskade mamma
Har tillbringat hela dagen hos dig och du bara sover. Nu verkar du inte ha någon kraft kvar! Det är lika läskigt varje gång jag ska gå in till dig för jag reagerar lika hårt varje gång. Du ligger med vidöppen mun och halvkikar med ena ögat och jag vet att du känner att jag är där men du orkar inte säga nåt. Jag skulle kunna göra vad som helst om jag visste att du skulle kunna må bra igen, men nu gör de allt som står i deras makt och vi vet att det nu bara handlar om dagar. Du som alltid funnits för oss andra, varför kunde du inte få njuta av ditt liv som pensionär fullt ut?! Du som precis bott in dig i ditt egna lilla krypin och äntligen fått rå om dig själv och inte behövt tänka på något annat än dig själv! Jag skulle vilja ligga bredvid dig hela tiden och jag hoppas verkligen att jag hinner sitta vid din sida när du somnar.
Vi ses i morgon.
Puss o kram!
Till mamma
Mamma, du har alltid varit den som har tagit hand om alla, den som tog hand om mig som en liten 2 åring som var rädd för allt och alla. Jag kommer ihåg när du hämtade mig på barnhemmet och jag sa att jag aldrig mer vill åka till Rose-Marie, min mamma. Det gjorde jag aldrig heller.
Du kanske inte har varit den bästa på att visa känslor, men jag vet att du älskar mig och alltid velat mig allt gott. Du har alltid funnits där! Jag hade inte varit den jag är om jag inte fått växt upp hos dig. Jag hade kanske blivit än mer misshandlad och aldrig fått vare sig trygghet eller en familj. Allt hade kunnat gått så fel utan dig! Som vanligt är det så mycket man ångrar när man är på väg att förlora någon och det jag ångrar är att jag inte berättat hur betydelsefull du är och har varit för mig.
Du kommer alltid att finnas i mitt hjärta!!!
Mammas groda
Idag har jag tatuerat en groda för min mamma som nu är väldigt dålig. Idag när jag var där låg hon bara och tittade med en tom blick och nu har hon inte ätit på två dagar, så vi ser bara en försämring för varje dag som går. Det känns så overkligt att se den pigga och glada mamma ligga så sjuk och med en sån smärta. Trots att vi vet att hon inte har så långt kvar är det svårt att acceptera att hon snart är borta från oss. Min mamma älskar grodor och har hur många som helst i sin samling, så nu har jag gjort en för mamma för jag vet att hon själv ville ha en.
Så här ser den ut...
Helt tom
I morgon ska jag hem och gosa med mamma!
Nedräkningen har börjat
Jag älskar dig, mamma!
Du kommer alltid att finnas hos mig som en ängel!
2012
Nu är både Jul & Nyår över och på ett sätt känns det ganska så skönt. I går tog jag faktiskt bort allt som tillhör Julen och det känns lika fint när man tar bort ljusstakarna som när man tar fram dom.
På Nyårsafton var vi hos ett par vänner i Almunge och det var jätte trevligt. De har två hundar men Lucas har blivit kompis med dom nu och det är helt otroligt i och med att det är två stora hundar. Natten blev lång och vi avslutade med att bada bastu sent på natten (inte så klokt).
Den här veckan har det varit jättelugnt på jobbet då det är många som är lediga och nu är det bara en dag kvar så är man ledig i några dagar igen.
Nu börjar katalogerna ramla in en efter en och det är meningen att man ska börja bestämma sig för vilka sommarkläder man ska ha. Visserligen är det ingen vinter så det kan kännas ganska så enkelt, men än är inte vintern över. Det lilla jag har tittat i katalogerna vet jag inte vad det ska vara för mode i sommar. Jag som tittade igenom min garderob och skulle vilja rensa bort en hel del och köpa på mig lite nytt, men som det är nu vet jag inte eftersom det inte finns något som faller mig i smaken just nu.
Min mamma har nu tappat allt hår efter strålbehandlingen och är otroligt trött. Det känns som om hon har givit upp, men jag hoppas det bara är tillfälligt.
Motionen har det blivit väldigt dåligt med de senaste veckorna, men idag promenerade jag i allafall till jobbet. Det har nämligen blivit mycket cykel på sistone...
Igår var jag till tandläkaren med Lucas och tror ni att han öppnade munnen? NEJ! Så det var bara till att packa ihop och gå hem igen. Nästa försök får pappa ta för Mamma duger inte...
Nu ska jag ta mig lite fika och väcka min man som sover.