Fy vad kvällarna går fort! Jag tycker inte att jag hinner med nånting när jag kommer hem trots att jag är hemma 15.30 om dagarna. Det finns vänner jag vill hinna hälsa på, men efter middagen blir det inte så mycket tid över och vi har en lillkille som ska i säng i rätt tid för att orka upp till skolan. Vilket liv man lever egentligen. Det känns som om det bara är jobb hela tiden. Jag beundrar verkligen karriärsmänniskor som lever och njuter av att alltid jobba, men frågan är... är dom lyckliga? Isåfall är jag grymt imponerad. En som som jag har inte ens en aktivitet på kvällarna mer än att ta någon promenad. Jag älskar ju att dansa, men inte ens det får jag till. Suck, vad trött jag blir på mig själv!